Nu är jag förhoppnings tillbaka i bloggandet igen! Det var en trevlig resa till Sverige (såklart...älskar att bli bortskämd av föräldrarna;) och sen när vi kom hem så planerade jag en överraskningsfest åt min man som fyllde 30 år i år!! Att ljuga och komma med bortförklaringar för varför jag ska åka en sväng eller varför vi inte kan göra något just DEN dagen är jag superkass på!! Men han blev jätteöverraskad så det var det värt!!
Häromdagen hade vi en pytteliten 12-veckors gammal valp som kom in pga kass i magen och lågt socker. Hon hette Lily och vägde mindre än mitt marsvin (som väger 1 kg)men var i samma storlek. Valpar med lös mage är inte ovanligt, och efter vi hade kollat i mikroskopet så visade det sig att hon hade coccidia, så hon åkte hem med avmaskningsmedel och att hon skulle matas ofta för att förhindra att sockret blev för lågt.
Dagen efter så kom hon in igen, så jag gick in i rummet för att se hur det stod till. Där låg hon i mattes famn, och när hon satte ner henne på vågen höll jag på att tappa andan; hon låg upp och ner som om hon var död!! Vilket hon inte var, men väldigt nära. Så jag grabbade henne och sprang ut till veterinären. Först satte vi dropp i hennes pyttelilla ben och gav henne vätska som höjde blodsockret, men när vi testade blodsockret så var det faktiskt för lågt så vi fick sätta annan dropp. Så hon klarade sig genom hela dagen. Vi mätte hennes socker under hela dagen och det svajade mellan för lågt och för högt.
Matte var helt utom sig såklart, och till slut så bestämde hon sig för att lämna tillbaka henne till uppfödaren för hon kunde
1) inte betala dyra veterinär räkningar och
2) hon blev sjuk av att vara så nervös och orolig för valpen! Valpen kunde ha en massa andra problem som vi inte visste om. Så än idag vet jag inte om lilla valpen lever om uppfödaren avlivade henne eller om hon var så sjuk att hon dog hemma. :(
Här är lilla Lily. Hon låg helt stilla hela dagen när hon var hos oss. Ni kan se hur litet hennes ben är jämfört med droppet!